Det är när Thomas pratat mycket under en föreläsning som jag vilar i de där poetiska meningarna.
Det är magiskt när några ord plötsligt rymmer alla de där timmar man suttit och lyssnat.
Bilden är ytan av ett outtömligt djup.
Ögat är ett organ som påminner om handen.
Det känner av världen.
Världen har redan sagt sitt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Allt du gör blir så vackert!
SvaraRadera