Jag tar en bild

Igår pratade Thomas inför en grupp gymnasielärare om Synestetik och om hur en retoriker kan tala så att vi ser bilder. Jag hörde bara en liten del av det han tog upp och blev på så vis påmind om en liknade föreläsning har han haft för oss studenter.

Jag har en bild av att jag ska bli pedagogisk.
Min inre bild om att bli pedagogisk, bygger på att jag inte är pedagogisk idag.
Jag kommer alltså genomgå en slags förvandling och bli strukturerad, ordningsam med en gigantisk plan för alla och en var som någonsin skulle behöva en karta över sin framtid.

Beskrivningen av denna inre bild får mig att få syn på tre intressanta saker...
Jag kommer aldrig genomgå den där förvandlingen, att bli pedagog är utan början och slut.
Att visa någon vägen betyder inte att man för den sakens skull vet vart resan bär.
Jag är gud.

Det verkar som min största tillgång i det pedagogiska arbetet är min livliga fantasi och hybris.